måndag 21 maj 2012

Kortrapport från en bulleroas


I Malmö finns en grön och fin oas, Katrinetorp, som anlades av en privatperson under slutet av 1700-talet. I slutet av 1990, efter att Malmö stad köpt fastigheten, började man återskapa huvudbyggnad och trädgård.

Stället är val värt ett besök, men det är inte det tysta och fridfulla ställe det säkert en gång varit. Precis utanför bakom en gigantisk bullervall går yttre ringvägen - ett evigt brus som bakgrundsljud.

Jag vet inte om dåtidens ägare hade tyckt om att det i dag idkas caféverksamhet på innergården, men det gjorde prästgårdseva och jag.




I parken, där man i köksträdgården var i full fart med att sätta ut kålplantor, stod en blek dam och dolde sig lite blygt bakom en prunus.




En ny damm har anlagts där den gamla, precis som hela trädgården, sedan många år var helt utplånad. 




Och i trädgårdscaféet härskade kajorna.

Förslagna.
Smarta.




Inte särskilt toleranta mot varandra.




Ovilliga att dela med sig av det som föll till marken.




Och helt underbara att studera på nära håll!




God måndagmorgon önskar skogseva.

16 kommentarer:

  1. Vilken härlig plats att stanna för en liten fika och beundra trädgården - och fåglarna! Ha en fin början på den nya veckan!

    Kram
    Sari från Puumuli

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja verkligen. Dessutom ett ställe att återkomma till eftersom parken är i ständig tillväxt och förändring. Och fåglarna... finns det något mer fascinerande än kråkfåglar? Jag älskar de svarta och lite mystiska i alla fall.
      En härlig vecka till dig också.
      Kram från Eva

      Radera
  2. En prunus fungerar minst lika bra som ett fikonlöv, kan man tänka!
    Häftiga bilder på kajorna!!

    Ha det gott!
    /Ruben

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske till och med vackrare än ett fikonlöv... För länge sedan fanns det en man som en gång använde ett rabarberblad när han skulle dölja sina intima delar när han stod och samtalade med min gamla mamma. "Det fungerar lika bra som ett par byxor" sade han glatt. Mamma hade roligt åt det i många år.
      Må så gott.
      Eva

      Radera
  3. Så härligt ställe, får nog ta en utflykt ner till Malmö. Vilka härliga bilder.
    Ha en bra dag.
    Vivian

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag lovar att det är värt det. Det finns dessutom så mycket annat som är sevärt i och runt Malmö. Vid Katrinetorp finns dessutom ett litet växthus med plantor att köpa, inte stort det heller men det är svårt att gå tomhänt från ett sådant ställe. Jag köpte två jättefina plantor av någon udda Muehlenbeckia som ska få bo utanför växthuset i sommar.
      Ha det bra du också.
      Eva

      Radera
  4. Helt underbar sista bild vilken fotomodell!!
    Letar efter snygga pergolor och så visar du en! och så en fin bild på en dammm med snygga kanter...
    Kram
    Mariana

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att varenda en av kajorna hade sin egen personlighet och det var ett sant nöje att studera dem och deras förehavanden.
      Jomenvisst är den fin! Eva och jag föll också för den och jag undrade för min del var jag skulle kunna placera en pergola utan att den så att säga 'hänger i luften', men jag ska nog komma på något. Vid denna var det bland annat planterat piprankor som hade de största 'pipor' jag någonsin sett.
      Kram från Eva

      Radera
  5. Ja disse kaiene, som vi nesten ikke har her i Bergen, lot jeg meg fasinere av da jeg var i Gøteborg. Fantastisk fotoserie du har tatt Eva, og det siste bildet var helt spesielt! Hva du klarer å fange med kamera :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jomen jag såg ditt inlägg med kajorna och visst är de härliga med sina blå ögon. Oskyldigt blå? Beräknande blå? Slugt blå? Hursomhelst blir man fullkomligt förtrollad av de små liven. Vi har inte heller några kajor här i skogen så jag blir extra förförd när jag stöter på dem - en exklusivitet för mig som är omgärdad av skogsfåglar.
      Tack söta du för vackra ord!
      Må så gott där i Rantenhagen.
      Eva

      Radera
  6. Om blickar kunnat döda.........

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den dödande blicken är riktad mot en artfrände som förmodligen snodde en åtråvärd kakbit. Att pippin är kladdig om näbben beror på att den glatt stoppade i sig av vispgrädde som var kvarlämnad på en tallrik. Jag undrar hur den trivdes i kajmagen...
      Ha det gott Inger.
      Eva

      Radera
  7. Katrinetorp är en oas verkligen, speciellt med motorvägen så nära och ändå långt borta. He, he kajor de är finurliga fåglar, fian bilder! kram Sophia

    SvaraRadera
  8. Visst är där fint! Måste nog åka dit och se hur köksträdgården ser ut när allt vuxit upp, jag tror att den blir väldigt fin.
    Tack för komplimangen, den värmer!
    Kram från Eva

    SvaraRadera
  9. Kajorna tillhör en av mina många favoritfåglar! Kram från storasyster som gärna åker med till Katrinetorp

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi åker dit när du kommer kära syster!
      Kram från lillasyster

      Radera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!